When life is a bitter pill to swallow

This one goes out to the man who mines for miracles
This one goes out to the ones in need
This one goes out to the sinner and the cynical
This ain't about no apology

This road was paved by the hopeless and the hungry
This road was paved by the winds of change
Walking beside the guilty and the innocent
How will you raise your hand when they call your name?

We weren't born to follow
Come on and get up off your knees
When life is a bitter pill to swallow
You gotta hold on to what you believe

Believe that the sun will shine tomorrow
And that your saints and sinners bleed
We weren't born to follow
You gotta stand up for what you believe

This one's about anyone who does it differently
This one's about the one who cusses and spits
This ain't about our livin' in a fantasy
This ain't about givin' up or givin' in

We weren't born to follow....

Varför skrika?

Jag har alltid undrat över fenomenet med galna människor på konsert. Varför ska det skrikas. Då menar jag inte då när man skriker några få gånger över att man är glad över att man är där eller att artisterna är bra eller att något oväntat händer eller whatever. Jag syftar istället på galningarna som sitter och skriker hela jävla kvällen. Detta är ett fjortisfenomen som verkar sprida sig. Såg som sagt några klipp på youtube och där är alltid en grupp människor som ska skrika skithögt hela låten igenom. Man hör ju inte artisten. Håll käft! Respektera de som är på scen. Åter igen är det riktat till de som är helt galna, inte de som bara uttrycker glädje då och då. Om jag skriker är det exempelvis för att en artist har kommit in, eller de har avslöjat vinnaren i någon tävling eller något sådant. Men det varar liksom inte länge. Jag sitter ju inte och skriker i flera minuter utan snarare sekunder. Såg några klipp från i lördags, då Idolcirkusen var i Malmö Arena. I och med att arenan är så stor så tror jag inte att folk blev så påverkade av alla skrikande tjejer, men för helvete. Väx upp. Man hörde ingenting på några klipp och en del vet nog inte ens varför de skriker. Typ när de avslöjar vem som åkt ut. Varför skriker man av glädje när man avslöjar vem som åkt ut. Stackars den som åker ut. En sak att man gör det spontant, men att hålla på under hela minnesvideogrejen är så jävla dålig stil. Hoppas att Tove åker och att alla ickefjortisar gör samma sak mot henne. Det är ju typ bara fjortisar som hejar på Tove för "hon är såååå söt". Hjälp.....

Om hon mot all förmodan vinner så hoppas jag att Erik och Kalle gör som alla andra idoler som åkt ut för tidigt. Nämligen att lyckas ändå. Hur ofta är det de som vinner som blir riktigt kända....typ inte.
Första året (2004) vann Daniel Lindström. Han fick en hit med Coming True och sedan försvann han. Andra året vann Agnes Carlsson. Hon fick också en hit direkt och sedan har hon försvunnit...fram tills nu då hon släppt typ tre låtar till. Det enda som var bra var "on and on". Tredje säsongen vann Markus Fagervall och han har man väl sett lite mer av jämfört med de andra vinnarna, men han är så anonym så visst har jag hört hans låtar, men jag har itne vetat att det varit han som sjungit dem förrän ett bra tag efteråt. Fjärde året var det Marie Picasso. En hit....sen gone (tack och lov). Femte året hade vi one-hit-wonder Kevin Borg. Han ska väl vara med i Footloose, men och? Det enda jag minns av honom var att han grät hela tiden.

Visst har de som vunnit släppt låtar då och då, men inget speciellt och de har absolut inte lyckats så bra om man jämför med: Ola Svensson, Måns Zelmerlöv, Amanda Jenssen, Danny Saucedo, Erik Segerstedt, Sebastian Karlsson, Darin Zanyar, Mattias Andreasson osv.

Gud vad jag eldar upp mig över Idol helt plötsligt, men så är det haha

Insåg precis att jag nog inte ska klaga på fjortisar förrän efter finalen.....det är ju även många fjortisar som gillar Erik ("för han är såååå snygg" haha). Man får hoppas att de gillar Erik bättre än Tove. Själv vill man att Erik ska vinna för han sjunger bra...men enough om det.

Idol 2009

Jag ska vara ärlig. Jag har aldrig förstått poängen eller för den delen charmen med idol. Ingen av de som har varit med har varit något speciellt. Ingen sticker ut, ingen har lyckats såååå där superbra utan har "tönt"stämpeln kvar efter idol. De är inget utan ordet "idol" framför. Officiellt har de kanske lyckats...vunnit det ena eller andra, men i riktigt stora sammanhang är det långt kvar. Det jag vill komma till är att jag har ändrat åsikt nu. eller inte ändrat....bara hittat någon som är helt fantastisk. Jag har sett två program av idol. I båda har jag totalälskat Erik. Perfekt röst och dessutom sjunger han min typ av musik. Han påminner om Bryan Adams till utseendet och har en röst som John Bon Jovi. ÄLSKA!!!! Såg på en massa klipp nu på youtube, bland annat hans audition där han sjunger den fantastiska låten "18 and life". Helt otroligt bra. Finns inte tillräckligt bra ord för att beskriva känslan som uppstår när han sjunger. När han sedan sjunger The show must go on går jag bara sönder. Hur kan man vara så bra. Han MÅSTE vinna. Jag gråter om Tove vinner. Kalle är bättre än Tove och är också rockig, men Erik är i en klass för sig. Fan....nu måste jag titta på de sista programmen.

Hoppas hoppas att han släpper en skiva där musiken går i samma spår som de låtar han sjungit i Idol.