Fed up

Jag är så trött på den här dagen att jag bara vill att den ska ta slut. Samtidigt vill jag inte det då jag ännu inte skrivit det jag ska skriva på uppsatsen. Jag har inte heller ätit middag eller dylikt. Känner bara att den här dagen lovade så mycket men blev inget alls. Det har inte hänt något stort eller omvälvande, utan det bara är så segt. Pallar inte prata med någon, göra något, vara någon. Jag kommer att laga mat, sedan kommer jag bara sitta i min soffa och stirra rakt ut. Hade det inte varit så kallt hade jag gått till ravinen och suttit där en stund. Ibland behöver man vara själv. Dock vill man alltid ha sällskap när man vill vara själv. Är inte det konstigt? Jag pallar inte vara social alls, men det är ännu jobbigare att vara ensam. Nu ska jag gå och sura ifred.