To be old and wise, you must first have to be young and stupid
Old enough to know better, too young to care
If you don't stand for something, you'll fall for anything
♥ I'm not weird, I'm limited edition ♥

Friday, January 21, 2011

Dag 11 - Mina syskon

Jag har en bror, Andreas. Han är fyra år yngre än mig. Vad ska man säga om honom. Vi är båda väldigt lika våra föräldrar, men inte ett dugg lika varandra...inte så att folk direkt ser att vi är syskon. Han är lång och jag är kort (han är typ 1.90 medan jag är 1.70). Han är smal och jag är tjock. Jag är rödhårig medan han typ är mörkblond eller något. Vi har en massa andra saker som inte är samma, men jag är så dålig på att se sådant på människor överlag och ännu sämre med människor som är mig nära.

Till sättet är vi väldigt olika...men samtidigt väldigt lika. Han har fått pappas sociala kompetens och kan roa folk utan problem. Samtidigt är han lite blyg och ibland är jag den modiga (och ni vet ju hur modig jag är...). Som jag nämnt tidigare har vi båda drag av våra föräldrar, både till utseende och personlighet...men inte samma saker liksom. Men vi har dock mycket gemensamt. Det känns skönt att veta att han har samma upplevelser och sådant som mig när det kommer till hemmiljön. Svårt att förklara men jag tror att de flesta förstår som har syskon. Vi har båda varit med under flyttar, byte av skolor och har båda koll på hur våra föräldrar fungerar.

Vi har alltid bråkat med varandra, men på det där sättet som syskon bråkar. Innerst inne betyder min bror massor för mig. Förstår inte alls hur jag skulle klara mig utan honom. Speciellt inte nu när vi blir äldre. Vi är båda vuxna människor nu och man kan prata på ett annat sätt. Dessutom har vi lovat varandra att alltid hjälpas åt och inte bli superovänner i framtiden (ni vet sådär så att man inte umgås). Lite naivt att säga så kanske men vi vill helt enkelt försöka garantera att man finns där för varandra och samarbetar och försöker lösa problem tillsammans. Min bror är liksom inte bara en bror. Han är givetvis även min vän.

Just nu har han det lite svårt då han inte vet vad han ska göra med sin framtid. Blir trött när alla ska stressa honom. Givetvis måste han ta tag i sitt liv, men det hjälper aldrig med press. Jag försöker hjälpa på alla sätt och jag är säker på att det kommer att lösa sig. Han är så talangfull att han säkerligen kommer att hitta sin nisch snart. Jag är inte ett dugg orolig.

No comments: