Crap Crap Crap

Nu kommer det ett jävligt negativt, självömkande inlägg så om du inte pallar det kan du sluta läsa.

Jag blir så himla arg på mig själv, att jag ska trilla i samma fälla hela tiden, I måndags var allt prima liv. Hade till och med pirr i magen. I tisdags blev dock allt fel. Det var inte fel först men senare på kvällen (efter att ha överanalyserat hela dagen) så insåg jag hur konstigt allt blivit. Det är bara för att mitt försvar automatiskt sätter igång i sådana situationer. Jag är så van vid att folk skämtar med mig eller skrattar åt mig att jag byggt upp en sorts försvarsmekanism vilket brukar innebära ignorans på hög nivå. Går inte in på mer detaljer, men försvaret satte verkligen igång och kan verkligen ha misstolkats. Crap crap crap!

Idag har jag haft pirret i magen nonstop. Det gör mig arg. Fast att jag inte tänker på det så känns det som om fjärilar har panik i magen. Så irriterande när det inte längre är en bra känsla. Just nu har jag bara en känsla av att något hemskt kommer att hända. Om det gör det får jag reda på inom kort, men det är krävande, jobbigt, påfrestande och allt annat skit att vänta. Jag har noll tålamod och vill veta nu. Kanske händer ingenting, men det är inte så bra det heller. Orkar verkligen inte bli besviken igen. Kan inte jag få vara lycklig på det sättet? Varför ska det bara få vara få förunnat? Jag vet att jag själv är delaktig till stor del, men ändå. Crap crap crap!

Blir så arg på att jag faller tillbaka. Det var längesedan jag kände så här. Mitt försvar har fungerat riktigt bra i flera år nu. Men så släpper man lite på "garden" och helt plötsligt står man där helt utlämnad och full av frågor. Vad var det som hände? Har jag missförstått totalt? Luras du? Varför gör man så? Har jag skickat fel signaler? Jäkla dumma mig som skulle ta en chans för en gångs skull. Det kommer inte hända på ett tag igen kan jag säga. Varje gång man börjar få en bra känsla så händer något så himla dumt. Crap crap crap!

Jag skulle inte ha sagt något om att jag kände lycka. Man ska ju inte ropa hej för tidigt heter det. Ha!, så ironiskt... Ska man behöva må dåligt nu i veckor, för så lång tid lär det ta innan det går över? Varje gång jag ser eller hör något som har lite med det att göra så går tankarna igång. Pirret är där hela tiden och eskalerar vid de här tillfällena. Så sjukt jävla irriterande. Förstör all lycka runt omkring. Jag blir så irriterad om det här innebär att jag sumpade min chans, om jag nu hade någon. FAN! Jäkla försvar, jäkla DU, jäkla NI, jäkla skit. Crap crap crap!

Bara måste få ur mig det här. Har ju ingen här att prata med. MSN och telefon är inte samma sak som "the live thing". Just nu sitter jag här och mår pyton. Jag är en sådan person som bara måste dela med mig. Egentligen finns där en person som skulle förstå superbra som varit med från allra första början för typ 10 år sedan, men jag vet inte. När man inte är så tight nu så blir det lite konstigt. Hade liksom varit skönt att skippa hela grundhistorien då det är så himla jobbigt att bara tänka på det. Men det kanske är bra egentligen....att få köra igenom historien igen och ventilera lite. Jag vet inte....jag är en mess nu. Förstör hela denna vecka som skulle bli så jäkla superbra. Kan vi inte bara spola tillbaka och låta det vara måndagnatt. Då gick man och lade sig med underbara drömmar. 24 timmar senare var det tvärtom. Crap crap crap!

CRAP CRAP CRAP!