De senaste dagarna har faktiskt fungerat. Det har inte varit roligt att jobba, men jag har inte haft ångest heller. Har lyckats ta mig igenom 2 av de 8 veckor som jag ska jobba. Har varit ledig helgen nu, men imorgon är det dags igen. Hade en bra känsla enda tills jag satte mig här vid datorn. Något störd typ som inte vågar ge sitt namn sitter och kritiserar om jag verkligen har ångest och panikattacker. Blev ledsen över att till och med människor som inte känner en ifrågasätter mina känslor. Hur vet ni andra vad jag känner. Det finns bara två människor som vet exakt vad jag går igenom varje dag och antagligen kommer gå igenom varje dag i resten av mitt liv. De två människorna är mina underbara föräldrar. Utan dom hade jag inte suttit här idag och skrivit utan varit långt långt borta. Låter kanske som överdrivt, men det är det knappast. De är de enda två människorna som förstår, eller åtminstone försöker förstå, vad det är som jag känner. Alla andra bara ifrågasätter och gör allting värre. Visst, det finns fler som i viss mån känner till hur jag är, men de tar inte hänsyn. Istället ifrågasätter man och säger "det är väl inte så farligt". Då kommer helt plötsligt någon som inte känner mig alls (antar jag) och börjar kritisera mig för att använda ord som "ångest" och "panikattack" för slarvigt. Hur vet du det? Bara för att jag inte skriver i detalj vad jag känner och tänker, eller använder de tekniska termerna så vet jag mycket väl vad det är jag pratar (skriver) om. Jag försöker ta hänsyn till att det trots allt är en del i min omgivning som läser den här bloggen och därför vill jag inte skriva för mycket. Bloggen är egentligen till för mig själv som en sorts dagbok där man kan kolla tillbaka år efter år vad det var som hände osv. Dock är det ändå offentligt och då får man tänka på vad man skriver. Men tydligen är det ju inte ångest jag har för jag skrev inte att jag fick svettningar och jag nämnde inte heller några av de andra symtomen.
Två saker:
*Sluta kritisera det jag skriver då ni inte känner mig. Stör min text er så sluta för fan att läsa.
*Våga ange vem du är. Står du inte för vad du säger??
Så tack anonym, för att du förstörde min resterande söndag och gjorde så att jag blev förbannad. Men vem vet, det kanske var ditt syfte.
1 comment:
Men kära Jessica, världen är inte full av snälla människor. Och att vi ifrågasätter och "inte tar hänsyn" är för att vi inte har samma verklighetsuppfattning som du. Att jobba 36 dagar på ett helt år är för de flesta människor ingenting och om du tycker att det är jättejobbigt att jobba just där du jobbar, vilket du uppenbarligen gör, så slit dig loss och gör något annat. Och för guds skull lämna föräldrahemmet för en gångs skull, det hade nog hjälpt dig att inte se världen som ett enda stort skrämmande ställe utan som något du kan ta tag i - alldeles själv. Din mamma kan inte vara din bästa vän i all evighet.
Post a Comment