To be old and wise, you must first have to be young and stupid
Old enough to know better, too young to care
If you don't stand for something, you'll fall for anything
♥ I'm not weird, I'm limited edition ♥

Tuesday, January 11, 2011

Dag 9 - Min tro

Jag är döpt, konfirmerad och planerar att gifta mig i kyrkan. Jag firar jul och påsk men jag anser mig ändå inte vara kristen. Jag tror inte på någon religion. Jag tycker att det är intressant att det finns olika traditioner men det finns lika många fördelar som brister med dem. Jag tror mer på ödet. Inte så att det styr allt, men att vissa saker bara är meningen. Man kan inte komma runt dem. Det är även så att ödet försöker visa vägen och att man ibland kan välja om man vill följa eller inte. Om man vill utnyttja de chanser som ges till en. Men jag litar även väldigt mycket på min egen intuition och att den kommer berätta för mig när jag bör följa den utstakade vägen eller inte. Den berättar även för mig när det är dags att kämpa och slåss för något och när det bara är dags att ge upp. Sen inte sagt att man inte göra dumma saker, för ibland försöker man strunta i intutionen, eller ta den lätta och enkla vägen. Då får man skylla sig själv...men ibland är det även bra att chansa och lära sig av sina misstag. Låter så himla klokt nu.....men jag tvivlar jämnt på saker fast att jag vet att jag inte alltid kan göra något åt allt.

Jag brukar alltid ha tur i oturen. Jag har liksom inte flyt....utan jag har ofta otur..men jag har turen att det inte blir så himla hemskt som det hade kunnat vara. Om det är bra eller inte vet jag inte. Bättre än att bara ha otur antar jag. Jag vill tro att ödet har designat mitt liv så. Eller så är jag bara tramsig :P

Jag tror nog även att vi inte bara går och dör. Jag vill tro på spöken och allt, men samtidigt är jag skeptisk av mig. Men det känns bara så hopplöst tråkigt att där INTE skulle finnas något annat än vi där ute. Jag vill inte tro att jag bara försvinner och sedan slutar att existera. Det gör att jag nog inte är speciellt rädd för döden. Klart jag inte vill dö, men jag accepterar bara att ibland är det så. Man finns liksom kvar ändå även om ens kropp inte gör det. Sedan om man blir spöken, föds på nytt, blir ett träd eller vad det vet jag inte. Men något händer. Så MÅSTE det vara.

1 comment:

Anonymous said...

Jag var på ditt dop, jag var på din konfirmation. Måhända att man får komma på ett bröllop då också kanske ;)
Kram Carina